Läckberg: Isprinsessan: (Nicke lilltroll i Fjällbacka?)

Hittills har jag inte skrivit om film i den här bloggen. Den antas väl syssla med litteratur främst. Men jag gör ett undantag. Nyss har jag sett SVT1:s filmatisering av Camilla Läckbergs kriminalroman Isprinsessan (som jag inte läst) i min dator. I vanliga fall är jag snäll och försynt i vad jag skriver, men med tanke på att boken sålts i hundratusentals exemplar och författaren inte läser den här bloggen, kan jag för en gångs skull ta i mera. Ingen lär bli ledsen.

Så här kanske?

… det var det stolpigaste djefla manus och karaktärer och repliker och folk som tittar ut bakom fördragna gardiner och ska försöka vara mystiska och ett mentalfall som råkar vara polischef och … ja, det där låter inte som en positiv recension. Är det Läckbergs originalrepliker som åkt in i filmmanuset? Det var någon ”debatt” (= gräl ihopfixat av kvällsblaskorna) i somras där en äldre manlig författare hävdade att någon yngre kvinnlig författare skrev som Nicke lilltroll. Jag minns inte vem av ”deckardrottningarna” det rörde sig om. Men skulle man köra ett blindtest kanske Läckberg är en god gissning. (Jag minns inte vem den äldre manlige författaren var heller, men givna kandidater i den här typen av ”debatter” är givetvis Ranelid, Guillou och Leif G W Persson.)

Förr i tiden fanns det en ”deckardrottning” som hette Maria Lang (fel: hon hette Dagmar Lange, Maria Lang var hennes författarnamn) och hon skrev en massa deckare av hyfsad kvalitet efter den tidens mått. Det var dessutom under den tid man kunde lyssna till Nicke lilltroll på radion, men jag tror inte att någon jämförde Maria/Dagmar med Nicke.

Som stockholmare förvånas jag också över den i allmänhet goda stockholmska/rikssvenska som folk tvärs över landet pratar i kriminalserierna. Det var inte mycket västkustsnack i den här produktionen, och när kriminalchefen Höök i Luleå tidigare jagade bovar hördes inte mycket av övrenorrlands-tugget.  Möjligen kan någon birollsinnehavare få utstöta några lokala ljud samt se lite lagom luggsliten ut för att inte behöva förväxlas med de hippa stockholmarna. Men vi lär nog få titta i stjärnorna efter exempelvis en deckare från det närkeska gnällbältet där samtliga inblandade sitter och gnäller med sina Viby-i:n. – Diverse scener skulle få oss att tro att vi befann oss i Fjällbacka (jag har aldrig varit där, kan inte säga något om saken) men miljön verkar knappt ha utnyttjats. Man kunde lika gärna ha filmat hela klabbet i någon byhåla i Burkina Faso utan att resultatet skulle ha blivit mycket annorlunda.

Nu får det vara slutgnällt! Mossa, mossa, alla mänskobarn!