Kommers. Historiska handelsformer i Norden under 1700- och 1800-talen

Kommers. Historiska handelsformer i Norden under 1700- och 1800-talen. Opuscula Historica Upsaliensis 42

Jag har läst småskrifterna i historia från Uppsala - Opuscula Historica Upsaliensis – ända sedan nummer ett kom 1995. I början var det ganska tunna och bildlösa häften med anspråkslösa framsidor, det första såg ut så här:

På den tiden fick man skriva brev och anmäla intresse för serien. Jag minns faktiskt inte hur jag fick reda på att den fanns. Numera finns naturligtvis en webbadress för kontakt.

På senare år har sidantalet ökat och flerfärgstrycket fått marschera in. Då kan det se ut så här i stället:

 

En viss skillnad, får man säga. Och det är inte bara omslag som fått bild och färg, det är mängder av intressanta bilder inne i boken också.

Nåväl, nr 42 handlar om ekonomisk historia, vilket är ett ämne som kan vara ganska smalt och mest intressant för begränsade grupper. De vanliga nationalekonomerna borde läsa mer ekonomisk historia för att begripa vad de egentligen håller på med. Inom ekonomi har vi de två motpolerna produktion och konsumtion, men det finns ju i samhällen med utvecklade marknader ett mellanled av varucirkulation, köp och försäljning, som gör att polerna ändå hänger ihop. (Det är bland annat när de inte gör det som krisen bryter ut!)

Jag tror inte den här boken kommer att bli någon kioskvältare direkt, målgrupperna torde vara rätt snävt tilltagna, men här är några reflexioner:

 

• Enligt titeln är det 1700- och 1800-talen som behandlas i uppsatserna, men det finns nedslag tidigare och ännu mer nedslag senare – och till och med lite blickande framåt. Det gäller såväl gårdfarihandel under tidigt 1900-tal som hur läget kan vara framåt 2050.

 

• Det skall gälla Norden (det blir i praktiken Sverige, Norge och Finland), men ett kapitel har i sin grund i en fransk roman av Zola. Det kanske faller en bit utanför ramen och skulle nog förtjäna sitt eget lilla häfte tillsammans med andra likasinnade uppsatser.

 

• Man får också en del information om hur olika typer av nätverk (även internationellt) fungerade för handlarna och hur man jobbade med växlar för att betala transaktionerna.

 

• Känner man till lite historia vet man att handeln var rätt hårt kringskuren av lagar i Sverige in på 1800-talet. Huvudsakligen var det ett privilegium för stadsborgare att driva handel, och så fanns naturligtvis de berömda västgötaknallarna. Vad som är mindre känt är kanske alla hål och undantag som fanns i lagstiftningen, och som dessutom kompletterades med omfattande smuggling. Men det får man veta mer om här.

 

• En för mig rätt okänd företeelse som tas fram är auktionernas betydelse. Här befinner man sig på ett eget fält mellan produktion och konsumtion, där exempelvis föremål som tidigare varit förbehållna ett fåtal rika i samhället via auktion kunde hamna hos ”enklare” samhällslager. På det sättet kunde smaken förändras generellt, och därmed kanske senare dra med sig direkta köp av varor som tidigare betraktats som oåtkomlig eller onödig lyx. I de högre stånden började man med lösa möbler i stället för väggfasta, och via auktioner kunde bruket spridas ut i bondstugorna. På det sättet kunde nya marknader byggas upp.

 

• En intressant observation som kommer i en uppsats om norsk handel hängs upp på en ändring av en fras: i stället för ”the industrial revolution” så nämns ”the industrious revolution”. Det kanske låter oskyldigt, men här representeras två motsatta uppfattningar inom nationalekonomi (om man vill göra den tolkningen). Man kan anse att industrier växer fram, producerar varor och därmed producera kunder – detta kan kallas utbudsekonomi styrd av den industriella revolutionen. Men med ”den arbetssamma revolutionen” avses i stället oerhört flitiga människor ute i stugorna som tillverkar olika varor för avsalu, för att de själva skall kunna konsumera mer industriprodukter och kolonialvaror. Här blir det snarare ett efterfrågetryck som drar fram industrin (även om man naturligtvis inte kan dra några järnhårda skiljelinjer mellan utbuds- respektive efterfrågestyrd produktion).

 

• En del lokalhistoriker, samt släktforskare som råkar vara avkomlingar av köpmän som nämns i texterna, borde kunna ha utbyte av boken, samt ekonomer som funderar över hur den ekonomi vi har idag har växt fram. Samt en och annan historie-nörd från ”den läsande allmänheten”.

——-

Tidigare Opuscula som behandlats här på bloggen:

Att rätt förfoga över tingen. Historiska studier av styrning och maktutövning. Opuscula Historica Upsaliensis 34

Ett nödvändigt ont. Statsskuld och politik i Förenta Staterna och Sverige 1780-1870. Opuscula Historica Upsaliensis 38

Det vita fältet. Samtida forskning om högerextremism, Opuscula Historica Upsaliensis 41