Corman: Det finns bara en dikt

Corman, Cid Det finns bara en dikt Ellerströms 2007

De flesta diktare på denna jord har en sak gemensamt: jag har aldrig hört talas om dem. Ofta är nog detta tämligen likgiltigt, men just idag fick jag en ny trevlig bekantskap. Tillsammans med senaste numret av Lyrikvännen (nr 5-6/07) kom en liten bok med dikter av en amerikan som bott länge i Japan, Cid Corman (1924-2004). Han skriver dikter som förhoppningsvis är lyckade. För han sade själv: Den dikt som behöver förklaras är misslyckad. Ett sådant resonemang borgar för att dikterna inte blir några djupa intellektuella övningar med konstiga underförstådda hänvisningar hit och dit som bara få personer förstår. Istället finns en avskalad enkelhet som i sig ändå har djup. Och det tycker jag stämmer med det här urvalet av stycken författade mellan 1962 och 2004.

Det originella med Cormans dikter är, förutom att de inte kräver någon särskild avkodning för att läsas, att håller sig till ett fast system med stavelser. Som den här:

Du är här
för att dö
och det är
vad du gör

Enkelt: tre stavelser i varje rad. I andra dikter kan det gälla ett annat antal stavelser, men det är konsekvent inom varje dikt. Oftast har han inga titlar, utan utgivaren har lagt till första raden som titel, men här är en som heter Limpan, med fem stavelser per rad:

Knåda stunde till
en boll – en liten
boll – och så låta

den stå och jäsa
tills den är klar att
baka ut till bröd

Humorn är stillsam, som den här med tre stavelser, En ros åt Gertrude:

Inskrift på
stor och svart
vilande
slät sten – STEIN

Återigen – en trevlig och stillsam ny bekantskap. Några sidor var borta i det exemplaret jag fick – något fel i inbindningen kanske – men man kan ju inte få allt här i världen.